Searching for sugar man

Niklas är hos ett par kompisar, jag ville stanna hemma ikväll då jag jobbar imorgon bitti. Tur för mig, dom visar Searching for sugar man på ettan. 

Annars har vi varit nere på stan, fikat med Mia, David och Harry och sen bara varit hemma. 

Mjöden var slut

Idag så drog jag och Ante ut på promenad med Simon på eftermiddagen och målet var inställt på Odinsborg för att testa ett glas av deras omtalade mjöd. Men väl där inträffade dagens antiklimax då mjöden var slut och himlen öppnade sig och bjöd på en ordentlig regnskur. Så istället för mjöd i solen blev det en kaffe och regn. Men Ante verkade tycka det var spännande för på vägen hem upptäckte han att man kunde sitta och blöta upp smörgåsrån i regnet för att sen äta degen som blev kvar. Jag och Simon tyckte väl inte att det var lika spännande men huvudsaken är väl att Ante tyckte det var kul att följa med på den annars kanske inte helt pappaledighetskorrekta utflykten.

Nu blir det mys i soffan med Bea!

Detta är ett reklaminlägg

Kom kom kom på gårdsloppis på vår gård på söndag! Jag jobbar tyvärr men Niklas utlovar ett superhett bord. 

Min sons allra första teckning

Igår var Ante och Niklas på Uplandsmuseèt och Ante målade denna:

Flaskpost från pappön dag 300

Vi har det bra här på våran lilla ö jag och Ante. Vi går upp kl 06 sätter oss i en leksakslåda och gaggar lite innan vi klämmer en leverpastejsmacka till frukost.

Sen drar vi ut och utforskar våra omgivningar för att se om vi hittar några spännande gruskorn att inspektera eller några barn att umgås med på det här helt ohämmade sociala sättet som man kan om man är runt ett jordsnurr gammal.

-Hej! Är det ok om jag slår dig i huvudet lite lätt med min röda spade?
-Nej!
-Ok, då tar jag din nalle istället (eller försöker dra av sig strumporna, peta dig i ögat eller helt sonika knuffa ner dig genom att springa förbi dig i trappan till rutschkanan.)

Det är så det funkar. Man springer fram till första bästa barn, ger ifrån sig ett läte av ypenbläbläblöbabababrrr och sen verkar det mest vara slumpen som avgör om man blir kompisar eller om pappa får rycka in och be om ursäkt, alternativt snällt lämna tillbaka den där nallen. Som tur är det inte bara jag som beter mig så här utan även många barn knyter kontakter med Ante på samma sätt och vice versa.

Annars lunkar det på bra här på ön, jag börjar komma in i Antes sovmönster och sover 2h mellan 10-12 (vilket jag iofs gärna gjorde innan han kom också men nu känns det plötsligt helt ok och nödvändigt för att orka med dagarna, förr var det mest för mysfaktorn) Det känns lockande att promenera till ett byggvaruhus strax före 08 på morgonen bara för att svärfar ger en ångest över den där sista tröskeln varje gång han är på besök. Enligt mig borde ALLA affärer köra på byggtider och öppna 06.30.

På grund av bristade minne får jag bjuda på en bild från lördagen då Ante återigen lärde mig uppskatta något. Sitta på ett elskåp i 30 graders värme och smytitta på damfotboll. Sirius-Eskilstuna 3-1.

Ensamtiden som försvann

Igår ville Niklas ut med några vänner på puben. Jag hade jobbat och kände att det kunde vara skönt att få kolla på tv eller bara glo in i en vägg för mig själv ett tag efter att Ante somnat så jag tyckte absolut att Niklas skulle iväg och roa sig. Bara det att Ante aldrig somnar innan 20 nuförtiden (sen jag började jobba) så vid 20.30 satte jag mig i soffan för att starta min tv-kväll. Vid 21 gav jag upp, jag orkade inte hålla ögonen öppna ens. Det var den 30- minuters ensamtiden! 

Vi hade däremot en mysig kväll ändå, Ante och jag. Vi käkade köttfärsbiffar med klyftpotatis och bea på barren och lyssnade på nån RIX FM-festival som spelades på Fyrishov (kände bara igen låten Cara mia med den där killen). Sen lekte vi på gården med lite andra ungar vilket vi har fortsatt med även nu på morgonen. Vi ar också testat lekparken på gården mittemt som var jättebra. 

Nu blir det snart fotbollspremiär för Ante. Eller ja, han var på några matcher förra hösten när han var några veckor gammal så det räknas inte. Vi har laddat upp med pizzabullar och frukt.

18.000

Nu har den här bloggen haft 18.000 besökare vilket i alla fall jag, Niklas, tycker är lite coolt. Min tanke nu är att börja kontakta en mängd företag för att få gratis produkter som vi sen kan skriva om här på bloggen. Ett första steg är att ta kontakt med de företag som vill förknippas med det vi skriver om. Så bli inte förvånade om det dyker upp lite produktplacering här inom en snar framtid.......by the way har jag sagt att Pampers gör de absolut bästa blöjorna och att Mackmyra gör en otroligt god, len, mjuk och lagom rökig whiskey som vi varmt kan rekomendera.

Idag har vi sagt hejdå till Niklas morfar, Stig. Det är Stig som Ante har ärvt sitt mellannamn Elvinus från. Ante var inte med på begravningen utan fick äran att hänga med Björta och Ange under tiden, väldigt kul om man frågar Ante. Sen drack Ante nån typ av Mer på fikat efteråt och blev tokspeedad för att sedan däcka på hemvägen. 

Mot storstaden med pappa

Idag jag varit i storstaden Stockholm med Björta, Ange och Simpan. Turligt nog var det inte pappa som fått någon galen ide att åka dit själv med mig för då tror jag inte att vi skulle ha kommit längre än till Sergelstorg då pappas lokalsinne i den kungliga huvudstaden är högst begränsat. Men nu när vi hade proffsiga guider så kom vi hela vägen ut på Djurgården och tillbaka. Och dra på trissor om jag blev glad när Björta sa att vi skulle åka färja dit, typ en stor båt (men inte lika stor som den vi tittade på sen, men mer om det senare) Jag var så ivrig att åka våt så jag stod och hängde ett tag vid grinden för att vara säker på att jag skulle komma på först.

Sen gick vi en runda på Djurgården och gled in en snabbis på sjörfartshistoriska museets båtuställning för att kolla på lite båtar. Det var inte så jättekul då jag hittade precis den båt jag tycker vi ska ha ute i Öregrund. Men pappa sa att det var vasaordern och att den skulle vara kvar där vilket resulterade i att jag gav upp och istället smet ut för att gå på upptäcksfärd på parkeringen utanför för att speja in på museets bakgård där det fanns en massa lump.

Efter det fick jag springa av mig lite på en gräsmatta och kasta lite grus med Ange innan det var dags för dagens höjdpunkt. Mat och tittande på Wasamuseet. Jag tyckte det var kul i typ 5 mminuter men sen kände jag att jag hade sett allt som var något att se av den där brädhögen som folk pröjsar för att titta på. Jag beslöt mig istället för att skoja lite med pappa och ställde till med en av mina bästa " jag harintesovitpåsjutimmarsscener" ni vet när man vrider och vänder sig i vagnen, ställer sig upp och sliter i sufletten samtidigt som man skriker allt vad man har bara för att få pappa att fiska fram en såndär fisljummen färdigproducerad fruktsmothie ur skötväskan till mig samtidigt som jag får rulla i vagnen på kullersten fram och tillbaka tills jag sommnat (funkar 9 av 10 gånger).

På vägen hem körde jag istället på min charm för att få lite majskrokar och leverpastejsmacka att knapra på på tåget.

Kalasandet fortsätter!

Gårdagens 30-årsfest var väldigt trevlig och idag hade vi kalas för Ante. 

Kusinerna

"Snackar du med mig??"

Imse vimse spindel

30-åringen!

Idag firar vi Niklas som fyller 30! Han har fått en frukostbricka som Ante och jag väckte honom med. Ikväll kommer lite polare på kräftskiva och ev utgång medan Ante får busa och sova hos sin farmor och farfar. 

Brickan, något suddig

Fjärrkontrollen, del II

Igår hände det återigen att fjärren var försvunnen och denna gång hittade Niklas kontrollen i tvättkorgen. ?. Vi kan inte ens påminna oss att 

1. Ante hållit i fjärren och 

2. ännu mindre att vi hade öppnat dörren till klädkammaren där tvättkorgen står. 

Ante på öppna förskolan häromdagen

En annan grej Ante lärt sig är att komma ner för sängen. En dag låg han och sov middag i vår säng, oftast bär vi över honom till spjälsängen men nu lät vi honom va kvar i sängen då vi skulle uppehålla oss precis bredvid. Men plötsligt, när jag står och diskar, kommer Ante gående precis som att inget hade hänt. Efter det har både jag och Niklas sagt till honom att gå ner för sängen och då slänger han sig över kanten och halar sig ner. 

"Ante har gömt fjärrkontrollen någonstans" sa Niklas igår när jag kom hemfrån jobbet efter jag hade yppat att jag var grymt sugen på film efter att Ante hade somnat. Jag var oerhört trött igår, det känns verkligen att jag börjat jobba och att jag har en unge som sällan vaknar efter sju.

Så det var bara att börja leta och det var banne mig inte lätt då fjärren kunde vara gömd varsomhelst. Vi letade i skor, i lägenhetens samtliga lådor och skåp, i torktumlaren, tvättmaskinen, i toan, i badkaret, i kastruller, i alla väskor, under soffan, sängen, på balkongen, i kylskåpet. Hittade den inte någonstans. 

Så kom jag på ett ställe vi INTE hade letat på. 

I högtalaren. Och där var den!

Med lite socker så går medicinen ner....

Ja, i alla fall om du frågar Ante, Efter en helkväll på IKEA m.m. Så somnar Ante i bilen på vägen hem, vi går upp ordnar allt inför kvällen utan några protester och nattningen som står framför oss verkar bli en enkel sak att avklara. Vällingen värms, vällingen dricks och ögonlocken blir tyngre och tyngre. Men då kommer jag på.....FAN penicillinet. Jag hade glömt att ge Ante kvällens pencilindos. Jag springer ut i köket drar upp 5ml i sprutan och springer tillbaka för att hitta en så gott som sovande Ante. Jag bänder upp munnen på honom och sprutar in penicilinet. Ante mumsar i sig det utan protest och verkar precis somna. Jag lägger mig bredvid honom och bara väntar på att han ska börja snarka. men då är det något som händer. Ante slår upp sina bruna ögon och bokstavligen hoppar upp ur sängen och springer ut i vardagsrummet som en duracellkanin. Helt oförstående springer jag efter utan att förstå vad det var som hände.

Efter en stund kommer jag på att titta på bipacksedeln. Bara för att konstatera att kvällens penicillindos bestod av en betydande del sackaros.

Tack för den MEDA AB

Färdigjobbat för idag! 

Kom till jobbet och det ar tydligen tänkt att jag skulle ha en 3,5-månaders bebis? Vet inte hur tankegångarna gick när platschefen delade patienter men lyckligtvis kunde jag få en vuxen patient som var relativt stabil. Men det har knutit sig i magen varje gång jag sett och hört bebisen gråta. Man får tydligen lite svårare för sånt där har jag hört.tt

Första dagen som pappaledig på riktigt.

Idag jobbar isabelle sitt första pass så jag och lilpajsarn har haft vår första riktiga pappaledighetsdag ihop och så här långt har den gått utmärkt och får 5 blöjor av 5 möjliga om ni frågar Ante. Det har inte varit en massa fika med en massa mammor och småbarnsprat utan vi har istället ägnat dagen åt lite male bonding.

Vi har.....

Varit och köpt skruvar...

Vi har tjackat lite skyssta games så vi ska ha något att göra om dagarna...

Vi har försökt förstå oss på hur tvätten ska bli ren utan mamma...

Storhandlat och fyllt på kylen...

Och självklart har vi ätit så du behöver inte vara orolig Isabelle...

Hur kommer det sig

...att barn har en sån överdrivet bra hållning?

Önskelistan

1. En stor, lång och fet kudde liknande den jag sov på i helgen. Det är jag värd efter närmare ett år som sömnbristad.

Denna skulle inte sitta helt fel. 499kr på Hemtex. Kingsize.

2. Skulle inte heller tacka nej till ett svalt syntettäcke från Hemtex. 

3. Ett par- fem tv-serier av hög kvalité. Jag har tvingat Niklas att se första säsongen av Dexter i kväll, trots att jag sett den förut. Och ikväll är det sista avsnittet av True blood, sista någonsin sägs det. 

Sista dagen

Imorgon börjar jag jobba, en kvällstur. Det var så längesen jag jobbade att jag fått dubbelkolla när kvällsturen börjar. Och så har jag packat brosch, namnskyltar och viktiga boken tillsammans med strumpor (brukar ta med mig ett gäng att ha i skåpet) och tuggummi. Har gått igenom lite fysiologi i huvudet och hur passen normalt brukar se ut. Hoppas lite på att jag får en relativ stabil patient, ska få ett introduktionspass tillsammans med en av mina favoritkollegor Lena så jag tror det kommer bli jättetrevligt. 

Annars har vi tagit det lugnt idag, vi är helt slut efter den här helgen. Har gått på stan, köpte en höstjacka till Ante och därefter lekte vi i Vasaparken. Nu ska vi bara vara hemma och fixa de sista bestyren inför veckan. 

Borrelian

Det var i torsdags som ett gammalt bromsbett från Ytterhogdal blev lite mer svullet som jag började bli lite orolig, iom att Ante haft feber tänkte jag att det kunde vara nån typ av hudinfektion men då såg det inte ut som borrelia så jag avfärdade det. I fredags, på väg hit till Lidköping, stannade vi på en mack och Niklas lät Ante stå på bordet framför mig och då tyckte jag att det var rött i ena knävecket också. Då blev vi oroliga, jag tyckte att det liknade borrelia men eftersom det inte såg ut som det typiska ring-borrelian sa vi att vi skulle avvakta och se. Igår när vi var ute och åt lunch såg mina föräldrar knävecksmärket och så hade det blivit mer borrelialikt. Så då var det bara att ringa sjukvårdsupplysningen. Vi kom fram dit direkt och vi fick en tid hos läkaren direkt. Läkaren stod och väntade på Ante när dom kom fram och gick på klinik och skrev ut pencillin.

Känner man sig som världens sämsta förälder när man inte ens kan följa med till doktorn? 

Det är mycket möjligt. Det är även mycket möjligt att en tår kan ha fällts några gånger.

Som tur är var mina föräldrar, som är sjukvårdskunniga, här och allt har gått jättebra med själva barnvaktningen. Ante hade somnat fort och sovit länge. Skönt det! 

Medan vi var på bröllop var Ante och hans mormor och morfar på besök hos ett par vänner. Ante lekte med deras hundar och tittade på hönor. 

Bröllopet var jätteroligt. David och Mia gifte sig borgerligt nere vid en liten liten hamn vid Vänern. Jag höll på att dö när ett par av Davids vänner körde Halo och fick hålla mig i styr för att inte bryta ihop av allt fina. Vi dansade hela natten lång, kom hem sent och nu ligger vi på hotellet och väntar på att vi (alltså Kattis och Niklas) ska bli kördugliga. 

Här har ni en som sov 21-08 i natt 

och vi har sovit som kungar i hotellsängen. Kungar! Det som bidrog till detta:

1. Jag har kunnat ligga på rygg, hur jag vill, när jag har velat

2. Stans skönaste täcke och kuddar i ett svalt rum 

 

Lidköping

Efter ytterligare en jobbig natt så Ante var vaken och ledsen mellan 23-02 gick vi upp och begav oss till Lidköping tillsammans med Kattis och Fredrik. Vi har varit ute och ätit med Anna, Calle, Mican och Lina. Ante tröttnade dock på att överhuvudtaget befinna sig på restaurangen så vi fick slänga i oss maten och gå tillbaka till hotellet. Nu är klockan 21 och det känns rätt skönt att vara här så tidigt. Får väl kolla in nån film eller så.

Ett år sen! Ante tillsammans med sin morbror

Den här natten var lika jobbig som igår. Ante vaknar x antal gånger och gråter, har feber och kryper runt i sängen. Det kan vara en tand på väg igen, han brukar ha såna här nätter då. Nu är han ganska trött och äter dåligt. 

Vi ska iväg i helgen, till Lidköping på bröllop. Hoppas att feber har lagt sig då och att han sover bättre. På själva bröllopsnatten ska Ante sova hos sin mormor och morfar, på deras hotellrum och det blir första gången som han sover borta och utan oss. 

 Det har varit en jättemysig sommar men detta runtflaxande och flumattityd när det gäller Ante börjar kännas av (alltså attityden "Ante får följa med och sova i vagnen/ det ordnar sig/ äh lite oljud har ingen dött av"-attityden) och jag önskar inget hellre än att våra vanliga hemmarutiner får fortsätta utan den här bortahelgen. Att Ante får sova i sin egna säng och slippa bilåkandet. 

Det har varit tufft att åka bil med Ante. Även om han inte haft lika många gallskriksbryt var han ex gnällig en HEL Ytterhogdalsresa (5 timmar) och jag höll på att bryta ihop. När ingen avledning hjälper, ingen heller banan eller milkshake eller pannkaka, varje leksak man har tagit med sig blir ivägkastad och när Ante sitter och försöker kasta sig ur bilbarnstolen i fem timmar blir man helt slut. Nu är det en till resa á 5 timmar tur och retur som gäller. Känns sådär.

Fast jag vet ju att bröllopet kommer bli jättekul och det är bättre att ha Ante med oss dit. Jag börjar jobba på tisdag och vill ha honom nära de sista dagarna innan dess.