Nyårsaftonen firade vi här hemma, precis som vi har gjort sen Ante föddes. Ingen av de andra (som vi firat nyår med de sista 7 åren) har barn och  då passar det bättre att vara här. Vi gör inga stora utsvävningar på menyn-samma som vi alltid haft. Hummer (gratinerad) till förrätt, oxfilé till varmrätt och créme brüle till efterrätt. Helt onödigt att ändra en vinnande strategi. Efter tolvslaget sätter vi på radion och lyssnar på kyrkoklockorna. Ante hade länge pratat om tolvslaget och fyrverkerierna men snubblade så på målsnöret 23.10 somnade han trots att han kämpade med att hålla sig vaken. 

På nyårsdagen tog vi oss ut till Pelleparken och tog sen en lunch på café Linné. Barnen var helt galna där inne. Stellan vägrade att sitta stilla och Ante var likadan. Den sistnämnde fångade mig på foto:

Spot on! Jag måste ha varit ett roligt sällskap hehe! Till mitt försvar hade jag gått upp 06.45 TROTS ATT DET INTE VAR MIN MORGON. Och hade gått och lagt mig efter 01. Största problemet med nyårsafton är just det, att man måste vara uppe till tolv och för mig som är kvällstrött så är det rätt kämpigt.