Jag vet att jag efter förra flytten skrev att jag aldrig skulle göra om detta igen med små barn, renovering och flytt. Men vi är ju där nu, mitt i det. Och det har gått relativt smärtfritt rent psykiskt tills igår då jag vaknade innan 06 (gissa vem som väckte mig då). Vid 08 hade Stellan lyckats ramla ber från sängen. Jag hällde i mig kaffe för att försöka orka hitta på något den dagen med, som ska passa två barn i olika åldrar men också en rätt slutkörd moder. Tänkte gå en sån där Pelle Svanslös-promenad men efter att ha känt på luften (och den var varm) så ändrade jag mig till Fyrishov. Innan vi gått dit hade Stellan ramlat in i ett bord och sen gjort illa sig på mitt örhänge (fråga mig inte hur). Och jag hade totalt tappat humöret kring en grej som Antr hade gjort. Eller inte gjort-vilket det visade sig. Jag skällde ut honom efter  noter för nåt som han egentligen gjort jättebra och jag har så dåligt samvete för det. Men igår var också första dagen som var skitjobbig och nu är det bara 1,5 vecka kvar tills det är över  och på måndag börjar förskolan vilket innebär att jag slipper hitta på aktiviteter. Köket börjar faktiskt bli klart också.