Vi har två barn i två olika faser här. Ante är i världens gränsprövande och trotsiga period där han vägrar äta, sova klä på sig  med mera. Överhuvudtaget göra nåt. Han pratar med en nästan konstant gnällig röst och är samtidigt såklart förkyld. Tur att Niklas varit hemma nu över jul och nyår och även denna vecka för annars hade jag blivit tokig. Men det var också länge sen han var i en sån här fas så han behöver väl utvecklas lite just nu.

Stellan däremot är solstrålen själv, ler nästan hela tiden och är allmänt nöjd. Han har några timmar på kvällen som man får stå och vagga honom för att slippa en irriterande bebis med snörpande mun och en vevande arm men annars är han väldigt lätt just nu.