Den här veckan har gått i magsjukans tecken. Niklas var magsjuk i onsdags och jag var risig i magen dagen efter och har mått kyvens sen dess, har fått i mig några mackor, några sushibitar men en hel middag igår. Det här med att amma och sen förlora vätska på annat sätt- not so kul. Och så imorse kräktes Ante, dock tror vi att han överdrivit sitt vällingintag vilket han gjort förut men vi vågar knappast chansa på det. Två dygn hemma med en pigg fyraåring. 

Vi var ute igår, gick en promenad och åkte skrillor igen på Domaringen. 

Vi har haft lite besök här, igår var ett gäng  här och spelade spel. Och Nadia och Josef var här i torsdags. 

Emma och Stellis för nån vecka sen. 

Niklas fick Caracasonne av mig i julas, ett perfekt spel att spela både för två eller fler. Man behöver inte vara jättefokuserad utan kan amma och ta hand om bebis samtidigt. Mysigt också! 

Vi har också köpt Robo Rally, det verkar dock vara lite svårare. Men det ska tydligen vara ett bra spel där känslorna sätts på spel. 

Denne lille gulli alltså. När han ser rätt in i ögonen och börjar prata- får mig på fall varje gång. Som att han vill berätta nåt väldigt viktigt och roligt. Lång historier. Och så gör han konstpauser och ler han mellan varven. Finns inget bättre just nu!

Dock är det väldigt svårt att få en bra och  tydlig bild på honom.

Idag var vi på BVC, Stellis och jag. Han fortsätter att ligga högt på sina kurvor. Ciri kollade en massa grejer som jag hade glömt att dom kollar som magstabilitet, Mororeflexen (som var bortväxt)  och en massa annat. Jag fick fylla i en sån där lapp om förlossningsdepression. Men vi fick en bakläxa angående magmusklerna, hade det på känn om man säger så. Vi har ju knappast legat i hårdträning där, han får sällan ligga på mage. Det blir några ggr per vecka. Men det är så omöjligt att träna honom för han sover ju jämt! När han väl är vaken är det livet som kommer emellan som matlagning och sånt. Och så ska man ju helst vänta en stund efter amning. Men visst, det finns såklart stunder som vi borde anamma till sån där träning. Jag ser framför mig vart detta bär hän, denna pojke kommer nog kunna bli åt det latare hållet...

Och sen fick vi rådet att smörja med lite hydrokortison i ansiktet där han är lite torr i kombination med såna där hormonprickar. 

Tjock-Pelle 

 

Jag håller på att kolla efter simskola till Ante i höst (eller nu i vår). Alltså skulle behöva arbeta med detta på heltid! Vilket virrvarr av kurser det finns, allt från kurser för ettåringar till vuxna. Och det är skitsvårt att få plats till kurserna också och då menar jag verkligen svårt. Alltså svårare än att få tag i en Springsteenbiljett. Om Springsteen skulle spela på en liten arena i Uppsala. 

När platserna till hösten släpps får man en tid och då gäller det att vara först till kvarn genom (finns instruktioner på simskolornas hemsida:) att uppdatera hemsidan upprepade gånger. För dom platserna tar slut på bara en minut, på riktigt tar dom slut så fort. 

Så nu funderar jag på att sätta Ante i en sån där förberedelsekurs där de typ ska kunna doppa huvudet som mål för då är det ev lättare att få plats senare. 

Ska han bli en "krabba" i vår? Det är frågan? Eller ska vi själva hårdträna simmeriet? Obs tycker att det känns tidigt att lära sig simma redan i år men once started...

Saker jag googlat sen Stellan kom

"Kan en bebis sova för mycket?"

Ibland sover Stellan så mycket, alltså så mycket kan jag inte komma ihåg att Ante sov. Å andra sidan var Ante mycket gnälligare så han hade säkert behövt sova mycket mer. Men det fattade vi nog helt enkelt inte då... Och jag misstänker att hans "kolik" kanske bara var sömnbrist. 

"Kaffe + amning"

Jag har aldrig varit en större kaffedrickare tills Amte kom och sen dess är det en DROG. När jag var gravid med Stellan gick dagarna ut på att inte dricka en till kopp kaffe eftersom man "bara" får dricka 6 kaffekoppar/dag. Och när man ammar står det att man inte ska dricka överdrivet mycket kaffe. Men min fråga på det är: vad innebär "överdrivet mycket" kaffe? Jag känner att jag ibland kanske dricker just så mycket? 

 

"Understimulerad bebis + symtom"

Stellans vanligast utsikt är till 99,5% en grå soffkudde. Ibland slår det mig att han kanske skulle behöva lite annan stimulans än just det och mitt ansikte och jag får så dåligt samvete. Egentligen vet jag ju såklart att det inte stämmer men jag har lyckats googla detta iallafall. Numera ställer jag upp en annan soffkudde, en sån med trianglar, som han älskar att kolla på. (Dessutom börjar han gilla babygymmet). Problem solved. 

"Rea fleeceoverall"

Innan Stellis föddes köpte vi en fleeceoverall och en vanlig overall. Sen har vi en vanlig overall i stl 62 också. Men nu börjar fleeceoverallen bli för liten och det är tamejfan det bästa bebisplagget så jag letar en i stl 62. Behöver aldrig fundera på om han är för varm eller kall i åkpåsen (vilket var den vanligaste googlingen med Ante). 

Efter att ha spenderat en hel vecka på att googla olika resmål Grekland där sökningarna till största delarna har varit "mysig by + bra lägenhetshotell"  har vi nu äntligen bokat hotell. På Samos! 

Vi skulle absolut inte ta ett all inklusive och hotellet behövde inte alls vara så barnvänligt. Men! 

Vi har sjunkit ner i träsket, vi har bokat ett Bamsehotell, ett sånt med all inclusive, med Les Millsträning, spädbarnsrum och knattedisko. Detta trodde vi aldrig skulle ske men helt ärligt känns det helt ok. Och vi lyckades få till ett bra pris då vi åker första veckan i juni. 

Efter varje fredag ger jag mig och alla andra tvåbarnsföräldrar som är ensam och lediga en liten klapp på axeln. Det är man värd, det och en fredagsöl. Fredagarna hittills har gått över förväntan. Men då har jag också sett en hel del Ninjago/Batman/Stålmannen. Det råder inga tvåtimmarsregler på tv här inte... 

 

Vi har två barn i två olika faser här. Ante är i världens gränsprövande och trotsiga period där han vägrar äta, sova klä på sig  med mera. Överhuvudtaget göra nåt. Han pratar med en nästan konstant gnällig röst och är samtidigt såklart förkyld. Tur att Niklas varit hemma nu över jul och nyår och även denna vecka för annars hade jag blivit tokig. Men det var också länge sen han var i en sån här fas så han behöver väl utvecklas lite just nu.

Stellan däremot är solstrålen själv, ler nästan hela tiden och är allmänt nöjd. Han har några timmar på kvällen som man får stå och vagga honom för att slippa en irriterande bebis med snörpande mun och en vevande arm men annars är han väldigt lätt just nu. 

Nyår firades här hemma hos oss, vi åt en god middag tillsammans med Robert, Sara, Simon och Anneli. Däremot hade jag fått panik över att behöva vara vaken till tolvslaget och dessutom viss tid därefter ( kan ju inte kasta ut gäster 00.02) så när vi hade ätit klart vid halv tio gick gästerna och Niklas vidare och jag och barnen gick och la oss. Bägge barnen somnade direkt men jag låg vaken länge för vår närmaste grannes tonårsson hade fest alltså en sån för teknofest där x antal 18-åringar stod och gallskrek. När Niklas kom hem vid 01 låg en tonåring och sov i trapphuset, hehe! 

På nyårsdagen gick vi vår traditionsenliga promenad runt Gamlis. Vi gick till vattendammarna där de hade byggt ettj ättefint utkikstorn, via kullarna och sen runt mina barndomskvarter. Det var så friskt och fint väder! I slutet av promenaden började Ante frysa rejält (han är förkyld och lite småfebrig) och vi fick spurta hem.