Kulturnatt, disk och kommunal teknik

Igår visade Ante åter igen upp sina bästa färdigheter när det gäller städning och rengöring. Den här gången genom att helt outtröttligt stå vid farmor och farfars diskbänk i två och en halv timme med diskborsten i högsta hugg. Vilket han även upprepade idag hemma med ett av dem hittills värsta vredesutbrotten då vi beslutade att det var slutdiskat  och dags för sängen. 

Efter disken igår tillbringade jag och Ante kvällen i kulturens tecken med Simon på stan. Eller vi gick fram och tillbaka genom staden utan något direkt mål och kollade på lite linedance (som hela tiden låg på gränsen till det komiska) m.m. Innan vi avrundade med lite ekebyutställning och en öl på universitetshuset.

På grund av den väldigt konstiga kvällen igår så var inte humöret det bästa i morse för varken Ante eller mig men detta vände ordentligt när vi fick avnjuta en smarrig brunch hos Kattis och Fredrik och efter det styrde vi kosan ner på stan för att möta upp Isabelle.

Och då hände det!

Det jag och Ante har väntat på under hela sommaren inträffade! Museet för kommunal teknik alias pumphuset höll öppet och för en simpel tiokrona fick vi med en otrolig detaljrikedom bekanta oss med Uppsalas historiska vattenledningssystem. 

Och även om detta har vart ett stående skämt här hemma ( att jag skulle tillbringa en av mina pappalediga dagar med att gå dit) måste jag säga att det verkligen levererade. Museet håller faktiskt en ganska hög klass och jag blev förvånad över hur intressant det var. Ante verkade också tycka det var spännande då det fanns en massa bubblande rör att kolla på och kanske fick han en annan syn på gårdagens vattenslöseri med tvåtimmarsdisken . Så även om vi var helt ensamma på museet, bortsett från den förvånansvärt unga killen i kassan, måste jag säga att det var en väl investerad tia då jag nu kan det mesta och vatteninfiltration, Uppsalas vattenkällor på 1800-talet, vattenrening och Uppsalas gasnät under början av seklet osv.