Nödfikat

Jag vet inte hur många gånger som jag har gått ut och gått med Ante halvhungrig och utan nåt ätbart med mig. För det är alltid just då som Ante somnar i vagnen och väljer att sova sådär jättelänge, typ en timme. Eftersom vi varken har hiss eller bor på bottenvåningen så måste jag vänta på att han sover klart innan jag bär upp honom (han vaknar alltid när vi bär upp honom). Idag var det den 311 gången som jag köpte nödproviant i form av en glass, Spirello. Eller jag Twister som den tydligen heter nuförtiden.