Städungen

Vi har en liten städfirma här hemma som gnoar och fejjar och det suckas och stönas över hur smutsigt vi har det.  På midsommarafton moppade firman golvet och idag tyckte var det dags för lite dammning.  

Uppsala

Nu är vi hemma igen! Det är skönt även fast vi ångrar att vi inte stannade i två veckor för tiden bara rann iväg. Ante sov hela flygresan hem och våra förkylningar, som vi haft i 3-4 veckor har nu släppt. Ante saknar sina kompisar Tyra och Elvin och baguettebitar till måltiderna. Och att bada förstås. igår tog vi det första pch enda doppet i havet, vi nästan skäms för att vi inte har badat nånting men poollivet är ju snäppet enklare. Inget sand i blöjan, Ante kan sova i vagnen precis vid solstolarna och man kan hämta en öl i baren när som helst. 

Så nu sitter vi och spånar på vad som ska ske i veckan. Kanske ett besök till Skansen, barnsäkra hemmet, hänga upp tavlor och fixa sista listen. Alla är varmt välkomna att bjuda oss på fika! Och vi bjuder gärna hem lite gäster hit också.

Fredag

Der har blivit ytterligare två besök till Palma, dels har vi gått i affärer och dels har vi ätit en riktigt god tapasmåltid. Dock har inte Ante varit helt med på noterna under restaurangbesöken så dom har varit rätt snabba. Imorgon är vi på hotellet hela dagen tills planet går på kvällen, vi flyger två timmar senare än beräknat så vi är inte i Sverige förrän vid 01-tiden på söndag.

Onsdag

Maten på buffén börjar ta sig! Tydligen är den rätt bra för att vara all inclusive, otroligt nog. Säger iallafall Karlstadfamiljen som har varit på flera all inclusive. 

Annars har vi hängt vid poolen hela dagen. Ante sover en timme i vagnen innan  lunch och även på eftermiddagen och då får vi en chans att sola och slappa lite. Jag (Isa) har försökt att hålla ett samtal med några av Antes 4- och 5-åriga franska kompisar men när de stod som frågetecken vid varje fråga kände jag mig aningen kränkt över att dom inte fattade nånting. Och när dom väl förstått mina frågor pratar dom jättesnabbt och om massa saker som inte hör till ämnet. Dumma franska barn! 

Det är främst fransmän här på hotellet och allt sker på franska i första hand. Sen spanska och sist engelska. Och typiskt fransoser att bli irriterade om man inte uppfattar saker på franska fast dom inte en är i Frankrike, som en gubbe som skrek till Niklas på franska att stänga dörren och böev sur när Niklas inte förstod vad han menade. Sen är det många ryssar och så lite svenskar. Vi håller ihop vi svenskar. 

Nu på kvällen har vi varit på minidisco som vanligt och Niklas har tagit emot ett diplom för bästa bågskytte och ett väldigt roligt ögonblick uppstod när han (på en scen) skulle kindpussa tjejen som delade ut diplomet. Inget han är särskilt bekväm med om man säger så.

Igår var vi inne i Palma och strosade. Det är en mysig stad som påminner lite om Barcelona fast mycket mindre. Idag var det molnigt så vi och en familj från Karlstad tog hotellbussen till ett typ zoo, såg en delfinshow och kollade på fiskar. 

Söndag

Idag har hängt vid poolen. Ante har faktiskt sovit 60min x 2 vilket har inneburit ett och ett halvt P3 dokumentäravsnitt! Sen har vi gått ner till en av hamnarna i närheten och doppat fötterna i Medelhavet. Tyvärr är maten här på hotellet urusel, sämre mat än på Tunabergsskolan vissa måltider. Men vi överlever! Vi ska satsa mer på tapas inne i stan och en tråkig kycklingfile kan man ju alltid leva med till lurre.

Nu är vi här på Mallorca

Nu är vi äntligen här i Palma. Flygresan hit gick, tack och lov, riktigt bra. Ante var på bra humör hela tiden och hade några småpolare som han kunde lattja med. Och servicen på planet var bra; vi hade oroar oss för att inte kunna värma mat eller välling men vi fick en påse med banan, yoghurt och dessertburk och flygvärdinnan kunde värma vatten när som helst. Dessutom erbjöd dom oss att hålla en av våra luncher varm så att den ena kunde hålla Ante medan den andre åt. 

Hotellet är charmigt och ligger mitt i ett bostadsområde som är rätt snofsigt och välordnat. Maten på buffen kanske inte är den bästa men vi tänkte ta några tapasmåltider inne i stan ändå. 

Pappaledig all inclusive

Nu är det dags för mig, Niklas, att göra debut här på bloggen. Bortsett från några bloggrapes av Isabelles blogg blir det här det försts bloggonlägget jag skriver. Meningen är att jag nu ska ta över den huvudsakliga driften av den här bloggen under min pappledighet som nu precis börjat. Just nu vet jag inte hur det här halvåret kommer se ut men en sak vet jag. Det kommer inte se ut som det gör idag. För idag och sju dagar framåt är det pappaledighet all inclusive som gäller med allt vad det innebär iform av fri tillgång till lagad mat (inklusive en buffe av barnmat till lilleman) speedade svensk-spanska katter (han sa i alla fall att han varit i kiruna), fri tillgång till varmtvatten till välling och gröt och fri bar för mamma och pappa. Ska det fortsätta så här säger jag upp mig från mitt arbete som kommunal administratör och tar det här kneget på heltid. För det är väl så här det kommer att fortsätts tills Ante börjar dagis?

Ingen stress, mat som alltid är varm och en pappa som fortfarande har den där känslan av att precis slutat arbeta för att sitta på mallis och smutta på en lokal dryck. Eller är det något jag missat?

Glad midsommar!

Denna dag inleddes med att Ante kastade ett rött nagellack på badrumsgolvet och när vi konstaterat att acetonet var slut och hunnit springa till coop för att handla nytt aceton var vi rätt svettiga. 

Sen har vi packat och tvättat hela morgonen eftersom vi åker imorgon bitti. Planet är försenat 1,5 timme vilket vi faktiskt tackar för. Det innebär bara att vi får sova till 05-06 istället för 03-04. 

Eventuellt blir det lite midsommarfirande på nåt ställe eller lite parkhäng. Vi får se, återkommer med bilder. Eventuellt träffar vi Emma & Samuel. 

Vi kommer garanterat lägga upp lite bilder från Mallis för hotellet har tydligen wifi. 

Niklas tar semester

Idag fick Niklas semester och kommer inte att komma tillbaka till jobbet förrän Ante har börjat på förskolan. Själv har jag föräldraledigt några veckor till och tar sen semester tills mitten av augusti då jag börjar jobba. Detta firades genom en väldigt trevlig middag på Åkanten tillsammans med Elin & Kim. 

Imorron spenderar jag och Ante vår sista föräldraledighetsdag tillsammans innan Niklas joinar det här äventyret. Känns väldigt tråkigt men såklart är det kul att få vara lediga alla tre tillsammans. 

Idag hade vi inga planer så vi fick ner till stadsparken där vi träffade Kajsa & Nils som inte heller hade nåt att göra så vi fikade tillsammans, tittade på djuren och på hästarna. Det är några riktiga mysko månniskor som vaktar 4H-djuren. Igår var det en otroligt introvert 16-åring som hade hörlurar i öronen och bara stod på ett ställe och stirrade ner i marken. Idag var det tvärtom; en väldigt pratglad man i 50-årsåldern som snackade högt och tydlgt bland alla barn. "Ja höns får väl ungarna bara uppleva som chicken mcnuggets på mcdonalds numera" sa han bland annat. En väldigt cynisk 4H-ledare. 

Lite nytt på fronten är att Ante faktiskt börjar att få lite kagge igen så vikten går nog bara uppåt nu. Och i natt vaknade jag igen vid 02-tiden och letade efter Ante i sängen igen. Och väckte Niklas såklart (fast den här gången minns hans det inte själv), jag letade även runt och under sängen på min sida. Sen kom jag på att han med stor sannorlikhet ligger och sover i sin spjälsäng vilket han faktiskt gjorde. Han vaknade bara vid 03 och så 06 då hans somnade om till 08. Så mycket har jag inte sovit på väldigt länge och med tanke på att han vaknade varje halvtimme en av nätterna i helgen så är det ett otroligt framsteg. 

Idag har vi varit i parken tillsammans med Kajsa & Nils och Karin & Emil. I parken hade 4H lite djur som barnen kollade in och så fick dom leka i lekparken. På vägen hem ringde min chef, han vill att jag ska vara ämnesanvarig för nutrition på avdelningen och ville höra om jag var positiv till det. Jag berättade att jag börjat tvivla på om jag verkligen vill vara kvar på NIVA och varför och han sa i princip att alla orsakerna var under utveckling (bland annat diskuteras tydligen stämningen bland kirurgerna). Sen sa jag att jag ändå kommer stanna på NIVA trots allt. Jag känner att jag kommer att sakna traumapatienterna om jag börjar på TIVA och så måste jag jobba natt där. Om jag skulle bli ämnesansvarig borde jag få upp lönen också? 

Nu börjar jag bli rikigt trött på att vara sjuk. Jag har fortfarande asont i halsen och är som febrig hela tiden, sen en vecka tillbaka då halsontet började. Imorgon funderar jag på att gå till doktorn, på en sån där dropintid eftersom jag har svårt att få i mig mat och jag vill inte vara såhär i Spanien. Det enda som hjälper är glass, på riktigt alltså...

I climbed the great wall of China CENSURERAD

Jag har skrivit om det förr men VARENDA gång jag blir sjuk får jag ont i halsen och NÄSTAN VARENDA gång tappar jag rösten. Ikväll tappade jag rösten igen, lagom till Antes nattvisa. Lät jag som en kraxande Carola? Ja. Slutade hag tvärt? Ja. 

Annars då? Ja, jag och Ante fick komma över och fika hos Elin och Kim. Det var det enda som behövdes för att lätta upp den här sjukhistorien. 

Innan dess var vi, hela familjen alltså, nere på stan. Niklas älskar att klä ut sig som Japans värsta turist när vi är ute och reser. Idag skulle vi handla en ny passväska. Ha! Den vi har (som Niklas alltid bär runt på, innanför skjortan som alla andra gubbar på resa) är för "liten", nu när vi har så många som TRE (omg) pass att hålla reda på. Istället för två. 

Mias möhippa

Nu är jag på väg hem från Mias möhippa. Trots att jag har känt mig riktigt krasslig nu på kvällen så har dagen ändå varit riktigt bra. Vi har gjort stadskampen, varit på spa och nu i kväll haft frågesport och ätit meze. Det är första gången som jag är från Ante såhär länge så jag hade önskat att jag varit frisk så att jag kunnat njuta mer men också kul att få träffa alla Mias vänner från Lidköping som man hört så mycket om och alla var verkligen jättegulliga

Han börjar förstå grejen med dragleksaker men...

Han är inte riktigt där än. 

Nödfikat

Jag vet inte hur många gånger som jag har gått ut och gått med Ante halvhungrig och utan nåt ätbart med mig. För det är alltid just då som Ante somnar i vagnen och väljer att sova sådär jättelänge, typ en timme. Eftersom vi varken har hiss eller bor på bottenvåningen så måste jag vänta på att han sover klart innan jag bär upp honom (han vaknar alltid när vi bär upp honom). Idag var det den 311 gången som jag köpte nödproviant i form av en glass, Spirello. Eller jag Twister som den tydligen heter nuförtiden. 

Matningsprocedurer

Det tar väldigt lång tid att mata Ante nuförtiden. Det är alltid nåt särskilt som måste hända för att han ska ta maten. Ibland måste han äta en majskrok, ibland hålla ett lock, ha plockmat, ibland äta själv. Den senaste veckan har han börjat vilja saker som står på köksbänken. "Där"  säger han och pekar och går man inte och hämtar det han vill ha vägrar han äta. Jag vill minnas att Antes polare Josef hade en sån period för ett tag sen. 

Andra grejer han har lärt sig de senaste dagarna:

1. Torka bordet när man säger till om det. Väldigt behändigt!

2. Stoppa i klossar i hål (bara de runda och fyrkantiga klossarna) 

3. Klappa fint (inte på andra barn men väl  mig och björnen Bea) 

Sjukan

Igår var jag på thoraxintensiven och hospiterade hos Elin ett par timmar, det var intressant men jag vet fortfarande inte vad jag vill. Skulle det finnas ett infektions-IVA vore valet självklart men nu finns det inget sånt ställe i Uppsala. 

Hela dagen igår mådde jag dåligt med halsont och huvudvärk och när jag kommit hem från TIVA fick jag feber och frossa. Har inte mått så dåligt sen jag hade flunsan första året på sjuksköterskeprogrammet. Idag har jag fortfarande feber, halsont och hv men jag kan iallafall stå upp utan att svimma. 

Game of thrones

Någon som sett näst sista avsnittet av s3 av Game of thrones? Alltså, vilket chockavsnitt! Hade ont i magen flera dagar efter jag sett det men det är verkligen det som gör serien så himla bra. Allt kan hända. Ska inte ge några spoilers men jag kan avslöja att chocken liknar den när Ned Stark halshöggs i s1. Man tror ju inte att själva "huvudpersonen" (Starks framställs ju så i TV- serien) ska gå och dö, man var ju helt säker på att Ned skulle räddas på nåt sätt. Till och med när man sett att han faktiskt blivit halshuggen hade jag svårt att tro på det. "Det måste vara nån skojavrättning" sa jag helt allvarligt till Niklas. 

Annars är serien rätt komplicerad, det är så många olika hus och släkten som man måste ha koll på men det gör de hela ännu mer spännande. Jag satt och skrev en sammanfattning av alla familjer via nån Wiki-sida med fakta ur böckerna. Äntligen fattar jag vissa förhållanden, det blir mer roligt så än när man ska sitta och fundera på "vem är xx nu igen?" när någon blivit omdiskuterad. 

Tja nu är det bara ett år kvar innan  nästa säsong. 

Idag har jag och Ante besökt tre olika lekparker här i närheten, en med en linbana, en förfallen 70-talslekpark och en ny lekpark med bebisgungor. Men det är bog den hemma på gården som är roligast ändå, om man får fråga Ante. Mest spännande där är 

1. Grinden in till gungorna

2. Gropen i sandlådan

3. De fyra stora stenarna i mitten av parken

4. Nätet kring ett av träden

När Niklas slutat gick vi till Fyrishov och övade lite poolhäng. Bra dag förutom att det var något svårt att natta om en övertrött pojke (se bilder, inte helt pigg där)

Övertänder

Hela förra veckan var Antes kvällar rätt röriga; han nattades- sov 40 min- nattades- sov 40 min- nattades- sov 40 min - nattades osv. Det var mycket gråt och igår kunde man ana en tand på överkäken. Imorse fortsatte gråtinfernot och nu hoppas vi att tänderna kommer fort som sjutton!

Planerna för idag:
1. Kalka av kaffemaskinen
2. Hänga upp tavlor
3. Vika tvätt
4. Bada på Fyrishov
5. Hämta en väska hos en kompis

Punkt nr 5 är uppfylld. Enbart.

Det går framåt

Bokstavligen talat alltså. Från att bara gått ett par steg går nu unge herrn i huset ganska långa sträckor, cirka ett halvt rum eller så.