Nyss var Ante och jag och hälsade på förskolan som ligger på vår gård, ett föräldrakooperativ. Den verkar himla bra, lärarna är unga och trevliga och verkar uppmärksamma på flera sätt. De jobbar mycket med genus och stärka självkänslan och har måna bra ideer tycker jag. Alltså jag har verkligen inte förstått hur bra pedagogerna ändå verkar vara och hur viktigt det är, allt är så genomtänkt. Blev riktigt imponerad, förstår att de måste ha en relativt lång utbildning.
Problemet är att det är just ett kooperativ, inte för att föräldrarna hade stor inverkan på pedagogiken utan för att det blir så hemskt mycket jobb. Man ska sitta i styrelsen under ett år, en städdag, en vaktdag, man ska vara med i en grupp. Men å andra sidan kanske det är värt det. I-landsproblem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar