Varje dag knäpper jag en jäklans massa foton (på Ante menar jag)(eller snarare enbart på Ante). "Bra att ha nån dag, som ett minne". Ha! Problemet är snarare att vi knäpper så sjukt mycket kort att vi knappt har nånstans att förvara dom. Dessutom måste man ju stålsätta sig mot diverse datakrascher och lägenhetsbränder så allt finns sparat på 127 olika ställen. Nu är det fullt i mobilen, byrålådan med foton är full och Picasa har en himlans massa album. Och Ante har minst tretusen bilder i olika åldrar i pyjamas i sittandes i babysittern.