Vet ni? Imorgon ska jag JOBBA! På NIVA! Det ska bli väldigt spännande eftersom vi har två nya journalsystem att dokumentera i, jag blir nervös av bara tanken på hur det ska gå. Men jag har en plan! Och det är att jag ska hookka upp med en bra uska som får sköta om mig och min dokumentering. Jag är dock helt övertygad om att jag kommer få de svåraste patienterna typ barn i respirator eller nåt sånt. Eller får gå på mrt med nån instabil. Jag tippar på att jag får ett barn-återkommer på torsdag. 

Stellis och Thea på sångstund. Han blir modigare och modigare för varje ggr

Och denne herre lärde sig gunga själv igår!

Spelkväll

Vi är nog inte ensamma småbarnsföräldrar som vaknade 05 idag? Och redan 07 kapsejsade Stellan, sov en halvtimme. Vid 10.30 skulle vi grilla korv i stabbyskogen med ett en förskolefamilj vi inte hängt med tidigare. Bara det att Niklas sa fel tid till mig och vi skulle eg träffa dom halv tio. Fick så jädra bråttom vilket är ironiskt eftersom vi vankat av och an från kl.05 och väntat på att få åka. 

Stellans humör har varit så sjukt dåligt idag. Det blev en kort sovmiddag igår och sen nattning men tidig morgon. Och så kallt och blåsigt väder och sen har vi fått hålla honom vaken för att han inte skulle somna kl.16-17 för då vet man ju när han vaknar imorgon...

Ikväll var vi bjudna på pumpafest hos våra fd grannar. Det var himlans trevligt! Ett annat par med deras barn (i samma åldrar som våra gossar), som jag har gått på högstadiet med/ jobbat på IVA med vad bjudna också. Vi karvade pumpor och åt pumpasoppa och punpapaj samt snacksade på rostade pumpakärnor. 

Förra helgen slutade jag amma Stellan,  ammade sista ggr i tisdags och det har faktiskt gått bra. Och han sover så extremt mycket bättre på nätterna, hittills också längre än tidigare vilket jag var nästan mest orolig för (Ante började nämligen vakna sådär vid 04-05 efter att han slutat amma). Nattningarna går också snabbt. Jag hade egentligen velat sluta amma i somras men jag orkade inte ta tag i det då, mitt bland friggebodsbygge/ flytt/ renovering / mm. Sen kom Stellans otit och då fortsatte amningen och då helammade jag den veckan. Jag gillar ju amning, maten är alltid med och han somnade om fort. Men nu orkade jag inte mer, han vaknade ju fortfarande varannan timme. Och det är inte så långt kvar tills jag börjar jobba heller. Men ack så skönt det är att inte amma! 

Stellans allra sista amning 

Den här veckan har vi varit sociala, Stellan och jag. Vi har trotsat hans envisa förkylning och träffat lite kompisar. 

I onsdag var även Ante med. Han skulle gå till förskolan men vid åtta ringde en fröken och meddelade att han inte fick komma idag. De var några lärare kort nämligen och då fick alla som hade föräldralediga/arbetslösa föräldrar vara hemma, det gällde fyra barn. Detta, gott folk, är baksidan med föräldrakooperativ. Jag stod på jourlistan för att kunna hoppa in men de ville inte ha Stellan där samtidigt vilket jag i efterhand är tacksam för. Ha är nämligen supermammig just nu och jag får inte lämna honom en sekund.

Ante fick följa med ut på landet vid Hammarskog där min kompisfrisör bor för tillfället, i deras sommarstuga. Det var så fint!

Vi har också träffat några härliga ur detta gäng:

Tittut!

Idag ska vi gå och bada på Fyrishov, ska bli... kul. Jag har egentligen gillat att äventyrsbadet var stängt under sommaren då jag, och även Ante, ändå gillar den varma och vanliga bassängen mer. Men nu har Ante tjatat huvudet av oss så vi ger med oss.

Vart tar helgerna vägen egentligen? Igår hade vi fixardag på förskolan och därefter kom Simon hem och såg på fotboll. Jag gick och la mig vid nio- tur det. Stellan vaknade 27 ggr inatt (kändes det som) och sista gångerna somnade han sittandes på mig. Han är ju sådär superförkyld igen, på gränsen till kruppig och under dagen har han fått upprepade doser Ventoline. Skönt att vi hade det hemma (sen nån av hans förra förkylningar). 

Idag tog vi tag i det Ante kallar "flyttrummet". Det är det fjärde rummet som också kostade oss en miljon och som man knappt kunnat gå in i. På riktigt alltså. Vi har haft 10-15 kartonger kvar och lådor med diverse grejer (mest sladdar). Så vi tog tag i det värsta och åkte till IKEA och handlade en Billybokhylla och en hylla till klädkammaren. Billyn är nu monterad så imorgon kanske jag kan fixa till rummet så att det går att vistas där. Niklas har sina garderober i rummet och jag undrar varje dag hur han har lyckats ta sig in dit. Men hela lägenheten har känns så oklar när det rummet bara varit ett enda stök så det kommer kännas som en befrielse när det är klart. Dessutom åkte Niklas med innedörren som stått på balkongen så vi kommer också kunna göra balkongen klar.

(En kväll i veckan då Ante somnade framför tv:n)

Igår var vi ute och åt middag; jag,  Nadia och Linnea. Det var så mysigt att ses igen, det var länge sen jag träffade Linnea. Senast var ju i somras, då vi åt tapas vid Odenplan. Nu blev det tapas igen, på Iberico. Det var riktigt bra tycker jag. Alltså det var de vanliga rätterna och inte alls lika annorlunda som vi har ätit på bra ställen i Spanien, men gott. Vi slog till på drinkar och efterrätt. Stellan, den lilla morsgrisen, hade varit jätteledsen när jag hade fått men sen somnat och vaknat två ggr utan att gallskrika så det kändes bra. 

I måndags fick jag ett nytt jobb, som gruppchef på infektion. Ska bli så satans kul! Och ja. Jag är fullt medveten om vad det jobbet innebär eftersom man också har personalansvar vilket inte alltid är helt smärtfritt. Men jag känner att jag behöver ha den utmaningen just nu. Jobbet på NIVA är fortfarande utvecklande och roligt och jag trivs ju jättebra där så ska jag byta bort det ska det vara mot ett lika utmanande jobb. Just nu känns det bra att få jobba med att peppa nyutexaminerade och få deras jobb att kännas roligt och inte för tufft. Och att de också ska stanna kvar på samma arbetsplats, många i den generationen (25-åringar) väljer att byta arbetsplats efter bara ett år eftersom de tror att de kan jobbet. Så en stor del av arbetet blir att få sköterskorna att få en bättre självinsikt. 

Jag börjar med nåt personalmöte, sen en planeringsdag i okt/nov, en klinikdag i november och så lite intro i dec. Men själva föräldraledigheten avslutas 7/1. Då tar Niklas över. 

Ante var hemma och hade feber i måndags och tisdags. Stellan blev förkyld igen igår och i tisdags kom Niklas och frågade vad för konstig "finne" han hade på bålen. En finne med ringar runt. Borrelia såklart. Sen dess har han skickat x antal sms varje dag över hur sjuk han är och skulle kunna bli, nån har ju tom dött i borrelia! 

Jag gjorde misstaget att sjukanmäla Ante hela veckan redan i tisdags, han hade feber upp mot 40 grader och var riktigt slö, det är ju inte ens möjligt att man kan stå på benen ett par dagar efter. Tänkte jag. Men alltså! Igår  klättrade han på väggarna här hemma och idag hängde vi med förskolan till hoppgropen så att ha skulle få springa av sig. Väl där fick vi föräldrar ha ansvaret att hålla koll på barnen, de allra minsta hade en pedagog med sig men de mellanstora (2-3-åringarna) behövde också ha viss övervakning, fy fasen vad barnen var överallt. Vi var helt slut efteråt. 

Vi har också hunnit med två svängar till 4H, idag var hela familjen dit precis vid stängning. Och gick på Gränby efteråt då Ante ville gå och fika. 

 

Gissa hur många fästingar vi har haft i dem här familjen? 

Jo

Stellan har haft två inom loppet av en vecka. Fast han ena ggr suttit i en bärmes på ryggen då vi gått i skogen. 

Ante har haft två. Jag har haft två. Niklas en. De små kräken alltså!

Nu ligger Ante här i sängen med feber och frossa, det verkar vara nån febersjuka som går runt på förskolan och bland kompisbarn. Jag ska på en andra intervju på infektion där jag har sökt ett gruppchefsjobb för att träffa verksamhetschefen Fredrik Sund och den andra gruppchefen. Håll tummarna, det där jobbet vill jag verkligen ha!

Vi har precis kommit hem efter en skön helg i Öregrund. Vi har gått i skogen, alltså den lilla remsa skog som finns mellan husen men där hittade vi en hel del trattisar. Det var så himla roligt att gå och plocka när det finns så mycket. 

Vi har även grillat hamburgare, ätit goda middagar och druckit vin. Dock hade barnen gärna fått sova lite längre på morgonarna.

Om jag skulle råka få ett jobb som jag har sökt så måste jag snart sluta amma Stellis på nätterna, det gick ju bra att sluta amma Ante men jag misstänker att den här lille morsgrisen blir lite svårare att sluta amma... Stellan hade nästan slutat amma på natten innan den där öroninflammationen men iom den så började vi om på nytt. Så nu ammar han varannan timme igen, det gjorde iof Ante också innan han slutade men Stellan vill ju även amma nån ggr under dagen också. Det är så svårt! Amning är ju så bra och bekvämt och jag skulle eg amma längre om det inte vore för att de bägge har använt mig som napp. För vad tar man till då, om man inte kan amma/ge nappen?