Igår var jag och Elin ute och gick i Röbo och hittade TUSSILAGO!

Igår kväll kom vi hem igen och under dagen har vi varit ute och gått i solen, tog en macka på Fågelsången och lekte i Pelleparken. 

Under helgen som gick prövades barnens tålamod på flera sätt. Grilla korv, såga björkris och väntan på påskägg och därefter väntan på att få öppna påskägget. 

Igår kom vi upp hit, till Ytterhogdal. Ante, som inte ätit nån frukost, hade en jobbig väg de sex timmar (inkl pauser) som det tog att köra hit. "Är vi framme snart?" frågade han ca varannan minut så resan var lite mer prövande än vanligt. När vi kom fram lekte barnen (Ante och hans kusiner) bla pirater medan vi packar upp och fick igång vattnet. Sen hängde ungarna utomhus och de fick gå på skattjakt där de fick en varsin pannlampa som vi sen gick på promenad med. 

Det har hänt två grejer den senaste veckan som fått Ante att bli stoltaste treåringen i stan. I lördags köpte vi vårskor, ett par springskor som han tycker sig springa snabbare än blixten i. Och i söndags fixade Kim hem en riktig brandmansutrustning till Ante. Den kom väl till användning samma dag då han skulle på ett kalas och han var så stolt över sin riktiga utrustning att han knappt tog av sig den når han skulle fiska fiskdamm. 

Iallafall jobbar vi imorgon men sedan åker vi upp till Ytterhogdal med kusinerna över påsk. Det ska bli skönt att komma till ett hus och där det bara är att släppa ut ungarna och lägga sig med en bok (haha ja det är min plan iallafall. Nu ska jag läsa den där Knausgårdserien alla pratar om). 

Det har varit en tungt år hittills på jobbet. Vi har haft 12 platser öppna för största ggr på över ett år samtidigt som alla (okej inte jag) jobbat extremt mycket övertid pga alla influensor/förkylningar. Dessutom har vi haft otroligt många studenter vilket tär på vissa sjuksköterskor, ffa de som jobbar mycket dag (ex jag). Det är kul med studenter men det har nästan varit övermäktigt att ta hand om dom då det har varit så tungt. Vi hinner liksom inte med och jag börjar nästan få samma stressymtom som jag hade på vårdavdelningen. Samtidigt har vi fått en ny gruppchef som inte förstår hur vi jobbar och kan inte hjälpa till på golvet då hon inte fått någon inskolning. 

Förra veckan införde gruppchefen Daglig styrning vilket är som ett skämt på vår avdelning och som dömt till att misslyckas. Den fyller inget syfte då syftet INTE är att kontrollera flödet av patienter enligt henne (vilket det är på andra avdelningar som använder Daglig styrning men de avdelningarna har ett mer kontrollerat flöde av elektiva patienter). Styrningen sker kl. 8 då vi jobbar hårt och helst vill komma ut för att få fika, nåt som man får jobba hårt för nuförtiden. Så då började vi, ffa jag, ifrågasätta tiden för daglig styrning då vi alla är på gränsen till utmattande och orkar inte ha nåt sånt just kl.8. Man kanske kan ha det kl 11 då läkarna kan vara med? Nej då får vi sjuksköterskor "inte samma bild av  läget" vilket ingen sjuksköterska bryr sig om för att man jobbar så hårt med ens egna patienter för att ens komma hem i tid. Det är nåt som den här gruppchefen inte har förstått och nu är hon skitsur på mig för att jag ifrågasatt Daglig styrning. 

Igår var det soligt och vi ut till Hammarskog tillsammans med Antes farmor, gammelfarmor, farbror och kusiner. Grillade korv och gick en sväng. 

När vi kom hem lekte vi på gården och vi träffade en ny familj som har flyttat in här! Det är helt fantastisk för dom har ett barn som är tre dagar yngre än Ante och mamman handledde jag när hon gick några dagar på NIVA som T5-sjuksköterskestudent. Hon är jättetrevlig och jag är så glad över att dom flyttat in.

Idag har vi kick off med jobbet. Eller "fuck off" som Sharok kallar dagen, den är nämligen helt fullproppad av föreläsningar som ex "neurokirurgin genom tiderna". Vi hade laddat i veckor och när schemat för dagen damp ner så fick vi oss en chock. Vad hände med teambuilding och lekar? Eller en resa till Sälen? 

Just wandering